INNEHÅLL:
Vi har nu bott i huset sedan 11 mars 2011. Vi har nu upplevt ett flertal vinterperioder. Under dessa har huset fungerat mycket bra. Det enda som är att notera är att kapaciteten på eftervärmaren är otillräcklig. Våra andra erfarenheter, byggnadstekniska, värmetekniska och praktiska kan du läsa om här nedan.
2013 installerade vi solceller med en kapacitet på 9,25 kW på tak/vägg på södersidan. Det ger i vårt fall drygt 7 000 kWh per år. I september 2019 lät vi installera ytterligare 6,3 kW. Dessa ger ungefär 5 000 kWh per år. Därmed är vi självförsörjande på el inkluderat laddning av elbil.
Om du vill kommentera eller fråga något kan du skriva ett mail genom att klicka här.
Klicka på bilden för att se den i större skala.
Såväl stomme som beklädnad är av trä. Ytterväggarna består av dubbla regel/mineralullsskikt med ett tjockt obrutet
mineralullsskikt däremellan. Värmeisoleringen är genomgående 500 mm tjock i ytterväggar och tak.
Grundläggningen är betongplatta på på 300 mm cellplast. Huset är försett med balanserad
ventilation med värmeåtervinning. Tätheten i byggnadens klimatskal är
därför mycket viktig. För att diffusionsspärren inte skall punkteras av
installationer (el-dragningar) är den placerad mellan två
regel/mineralullssytem i väggens inre del.
Grundläggningen var en livligt diskuterad fråga. Till slut bestämde vi oss för platta på mark av två tunga skäl. Det första var att ett riktigt välisolerat hus med krypgrund riskerar fuktskador på bottenbjälklaget eftersom väldigt lite värme läcker ut till kypgrunden. Det andra var att ett tjockt bottenbjälklag höjer huset med 50 cm, vilket är till nackdel utseendemässigt och praktiskt vid entréerna. Sockelelementen är Sundolit F-element som innebär att det inte finns någon köldbrygga mellan den 10 cm tjocka sockeln och kantförstyvningen.
Golv i bottenvåningen är dels 14 mm parkett på 50 mm cellplast (flytande golv) ovanpå betongen, dels klinker på EPS-betong (betong med cellplastkulor som ballastmaterial) i våtrum (Tvätt, WC och Dusch) och vindfång.
Golv i övervåningen är 22 mm parkett av samma utseende som i bottenvåningen i vistelserummen. Förrådsrummen har 22 mm spånskivegolv med linoleummattor medan apparatrummet har spånskivor med plastmatta. Det rummet har golvbrunn.
Väggmaterial är till dominerande del färdiglaserad 15 mm tjock träpanel (Siljan-panel). I våtrummen är det kakel till tak på sk Humid Board och i den köksvägg som delvis är kakelklädd är det vanlig 13 mm gipsskiva.
Taken har överallt likadan panel som väggarna.
Utvändig panel är 25 mm järnvitriolad granpanel från tomten. Även de längsta brädorna (7,5 meter) är hellånga.
Taket har enkupigt taktegel (Vittinge).
Skorstenen är murad med tanke på att den skall kunna utgöra ett värmemagasin.
Byggnaden har placerats med sin ena långsida mot söder med något östlig dragning. Den är zonindelad såtillvida att vistelse- och sovrum är placerade mot söder med relativt stora fönster. Hygienrum, tvätt, kök entré och vindfång, är placerade mot norr och har små fönsterytor.
Vardagsrummet har indragen fasad med stora fönsterytor. Som skydd mot stark sommarsol har taket dragits ut över halva altanen därutanför, vilket fungerat utmärkt såtillvida att den lågtstående solen ger ett gott värmetillskott medan sommarsolen inte når in i rummet.
Värme från huset försvinner via transmission genom dess omgivande skal, evakueringsluft och varmvatten som går ut i avloppet.
Värme tillförs genom solinstrålning, genom mänsklig aktivitet i huset och genom spillvärme från tekniska apparater och hushållsmaskiner. Värme tillförs också genom värmeväxling i ventilationsanläggningen och ett värmebatteri i tilluften.
Ytterligare värmetillskott kan fås från en braskamin.
Vi har låtit VVS-BYRÅN I VÄXJÖ AB göra en energibalansberäkning. I nedanstående diagram har vi lagt till en beräknad hushållsel för att göra diagrammet jämförbart med diagrammet som redovisar verklig energiförbrukning. Den beräknade hushållselen är baserad på värdena för tillförd energi från elapparater i huset.
Det vi nu kan se efter 6 år är att vi har haft en extremt låg förbrukning av hushållsel, som kan förklaras av att vi är ett litet hushåll och kanske också av att all belysning är av LED-typ.
Av diagrammet nedan kan vi se att energibehovet för värme/ventilation är kraftigt överdrivet medan det är underskattat för varmvatten/golvvärme.
Från och med 1/11 2011 mäts elförbrukning till eftervärmare, varmvatten/golvvärme och värmekablar (vattenledning i mark) separat. Hushållsel blir då en restpost.
Golvvärmen har endast varit aktiv i toaletten och duschrummet. Under sommarhalvåret är den oftast gratis eftersom vi då har ett överskott på solvärme. Den är inställd på lägsta möjliga läge, vilket räcker gott. Du kan följa inställningar, energiåtgång och temperaturutveckling i vår dagbok
Ventilationsanläggningen är av sk. TF-typ, dvs. till- och frånluft. Aggregatet är REC Indovent typ RT 400S-EC. Kanalsystemet har 1 meters ljuddämpare åt båda håll i såväl till- som frånluftskanaler. Vid varje inblåsningsdon sitter en flexibel ljuddämpare. Trots ljuddämparna hörs ett susande ljud från donen. Det är naturligtvis högst i de rum som ligger närmast apparatrummet.
Solfångarna är Lesol och ackumulatortanken är på 750 liter med 180 mm isolering. Vattnet i tanken skiktar sig på tre nivåer. Värmen från solfångarna kommer in på lägsta nivån så fort denna överstiger temperaturen här (lägst 20º). De två översta nivåerna är utrustade med elpatroner som automatiskt tillför värme om denna understiger inställda gränsvärden (56º för den översta). Styrsystemet är utvecklat av Björn Leuchovius (Björnås Teknik), som också utfört hela installationen.
Golvvärmen har varit en livligt diskuterad fråga. Fullt medvetna om att de flesta idag vill ha golvvärme har vi valt att förbereda för värme i de golv som har stenbeklädnad (klinker). Vi har separata värmeslingor för varje utrymme kopplade till ackumulatortanken via en pump.
I slutet av 2013 lät vi installera ca 63 m2 solceller på tak/vägg på södersidan. Kapaciteten är drygt 9 kW och ger ca 7 000 kWh per år. Solcellspanelerna är monokristallina och av kinesiskt fabrikat. Installationen gjordes av Nordic Solar. Statligt bidrag på 35% av produktionskostnaden har bidragit till att göra det ekonomiskt möjligt att göra denna installation. Anläggningens storlek har medfört att vi behövt söka byggnadslov för fasadförändring.
I september 2019 lät vi installera ytterligare 31½ m2 med en effekt på 6,3 kW. Detta gör att vi nu producerar lika mycket som huset och elbilen gör åt.
Vi redovisar energiproduktionen successivt.
Byggnadstekniska erfarenheter:
Fönsternischerna är vinklade 30º så att väggdjupet inte känns så påtagligt. De har klätts med 15 mm tjocka MDF-skivor som målats vita. Det hade varit lättare att bygga med vinkelräta nischer, men vi hade inte fått samma fina ljusinsläpp.
All belysning är av LED-typ. Det innebär att den totala effekten för installerad belysning i huset är omkring 300 W. Utvecklingen av LED-belysning går väldigt fort och den är ännu så länge dyr. I gengäld lär vi slippa byta glödlampor!
Vi är helt nöjda med ljusfärgen (varmvit) från armaturerna, men på några ställen borde vi valt armaturer med plats för fler dioder för att få tillräckligt ljus.
Under den tid vi vistats och bott i huset har vi funnit att klimatet inomhus är mycket behagligt, varmt när det är kallt ute och svalt när det är varmt ute.
Det verkar som om huset drar c:a 7 kWh per dygn i hushållsel. I denna räknar vi då in all el som förbrukas under sommarmånaderna, köksapparater, tvättmaskin (torkskåpet används inte mer än i undantagsfall under sommaren), belysning, laddningsaggregat för datorer etc., vattenpump, vattenfilter, pumpar för solvärme och golvvärme, handdukstork (används mycket sparsamt). 7 kWh per dygn ger en årlig förbrukning på ungefär 2500 kWh i hushållsel, vilket låter lite lågt. Det kan förklaras av att vi är ett litet hushåll.
Golvvärmen, som är helt gratis under de solrika månaderna, har vi endast på i duschrummet och gästtoaletten. Vi har av trivselskäl valt att ha den på i de rummen hela året. I övrigt har vi bara haft golvvärme på i vindfånget vid några tillfällen under varje vinter.
Eftersom vi har en stor volym i huset räcker eftervärmaren i ventilationen inte till under den kallaste perioden. Vi har i genomsnitt eldat i braskaminen ett par tre timmar om dagen under den kalla perioden
Planeringsmässigt är köksutrustningen och tvättstugan i minsta laget för en barnfamilj.
Det, enligt reklamen, lättskötta ventilationsaggregatet kan inte skötas utan instruktionshäfte. Vi har anledning att reglera temperaturen för eftervärmaren och för lufthastigheten. Eftersom vi är få personer i hushållet och luftvolymen är stor har vi kört fläkten på halvfart under sommarhalvåret. Det minskar också ljudet. Trots ljuddämparna har vi störande ljud från fläkten genom kanalerna när vi kör på normalfart. Det går att reglera genom att sätta in en timer som stänger av vid läggdags och sätter på framåt morgonen.
Ytfinish blir inte lika hög vid självbygge som när fackmän gör arbetet.
Utrustningen i apparatrummet kräver plats. Vi har fått en del beröm för att vi tänkt på att det skall placeras in ett stort antal "burkar" där, ackumulatortank med expansionskärl, solfångarutrustning med expansionskärl, hydrofor, vattenfilter (vi har egen djupborrad brunn) och ventilationsaggregat.
Vi är oerhört nöjda med husets rymd och den öppna planlösningen liksom med det ljusa intrycket vi får av interiören. Glasbarriärerna i trappan och på balkongerna bidrar till husets lätta intryck. Våra bilder gör inte huset full rättvisa.
Att vi har ett underbart läge i en rofylld miljö har vi inte kunnat påverka på annat sätt än att vi tagit tillvara utsikten mot söder.
Naturligtvis ligger det i vår livsinställning att ta vara på och spara energi, men det känns inte som om vi behöver anpassa vår livsföring speciellt till ett "energisnålt liv". Snarare har vårt nya hus gett oss en högre livskvalitet!